Frågan:
Är den där luggen verkligen någonting att ha?
TRF Lookbook
Åh! Geee miiiig....
What friends are for
Tänk att ett litet samtal kan få en på så bra humör! Nu känner jag mig mer taggad än någonsin inför intervjun som jag ska på imorgon. Men ni kan väl snälla hålla tummar och tår för mig ändå?
Tack finaste Nina ♥
Om jag fick välja till midsommar
| Topshop |
Sugar news!
Ååh, fick världens bästa chocknyhet när jag var på Hemköp idag. Marabou Jordgubb har kommit tillbaka! Minns ni när den fanns som sommarsmak för några år sedan? Precis lika gudomligt god nu som då!
Såg även att det hade kommit en Plopp Kärlek med smak av geléhallon som nyhet i godishyllan. Den får det bli nästa gång.
VÅREN
Lunchrast.
Bilden lånad av Jennie
Confessions
Senaste timmen har jag suttit och läst igenom gamla blogginlägg. Skrattat och haft nära till tårar om vartannat. Så mycket energi i skrifterna, så mycket fantasi och så lycklig jag var. Men nu? Vad har hänt?
Jag har inte mått så bra de senaste månaderna (och nej, jag söker ingen sympati utan jag tror att det kan vara skönt att få skriva av sig lite bara). Jag trodde först att det var min årliga höst/vinterdepression som varit av det värsta slaget, men det verkar sitta djupare än så denna gången. Jag är inte helt nöjd med min livssituation helt enkelt (trots att jag kanske borde).
Studentrollen passar mig inte. För mycket på en gång, för mycket press och framförallt alldeles för hög prestationsångest från min egen sida. Och så en plånbok som ekar tomt strax efter att räkningarna är betalda det 25 varje månad... Det här med att pengar inte kan göra dig lycklig, det har jag slutat tro på, däremot är det bevisat att saknaden av de gröna lapparna kan göra dig sjukt jäkla olycklig.
Att jag dessutom gjort precis samma sak som jag hatat mig själv för att göra tidigare gör inte saken bättre. Att när jag flyttar och startar en ny period i mitt liv, så lämnar jag allt annat bakom mig. Likaså vänner. Endorfinerna i livet som alltid får dig på glatt humör. Borta.
Jag har inte längre någon lust till någonting. Ingenting alls. Tackar nej mer ofta än ja till erbjudanden som jag hade jublat över förr. Och varje gång med en klump i magen.
Jag avskyr egentligen att skriva sådant här. Jag ser det lite som ett hedersmord. Ett mord av min heder vill säga. En stor röd fläck på golvet som alla kan stampa på. Att ses av andra som vek. Att ge upp. Det har aldrig varit min starka sida.
Jag försöker se det här lite som någon typ av självterapi. Att få lätta på alla tankar och funderingar som snart inte längre ryms i mitt huvud. Att få ner dem på "papper". Jag gillar ju trots allt att skriva.
Ida Sjöstedt
ÅH HERRE GUD, en sådan underbar klänning från Ida Sjöstedt! Jag skulle utan tvekan kunna ha den på mitt bröllop. Får jag chansen att bära den så gifter jag mig i morgon!
Beach Lion
Wedge sneakers
Jag har fortfarande inte släppt ha-begäret efter ett par wedge sneakers och jag ångrar bittert att jag inte slog till på budgetvarianterna från H&M som jag skrev om här. Nu har jag fastnat för dessa i mocka från Ash (med en betydligt dyrare prislapp såklart). Allra helst vill jag ha dem i korall men så är ju svart alltid mer användbart...
Ash Bowie Sneaker
Ska det äntligen släppa nu?
Idag tog jag ett steg närmare den där avlägsna månen. Jag har nämligen fått jobb! Det är bara extra dock, men väldigt mycket bättre än ingenting alls i alla fall.
Ni hittar mig framöver på
Yesterday was my birthday
Igår var det min dag. Ett år adderat till siffran som repsresenterar hur många år jag levt. 23.
Jag var superglad dagen till ära. Solen strålade och alla bekymmer var som bortblåsta. Mina vänner gav mig fina presenter i skolan och mamma hade skickat upp ett paket. Älskling bjöd med mig ut på världens bästa middag och jag fick dessutom något som jag aldrig kunnat gissa mig till.
Världens. Bästa. Födelsedag.
Tack till alla som tänkte på mig igår. Det värmer i hjärtat ♥
"Tell me about it, stud..."
Jag är så sjukt sugen på ett par nitade converse. Åh!
Rumour has it
Råkade slå på Glee härom dagen, lagom när detta framträdandet började. Jag är en riktigt sucker för ihopmixade låtar i musikal-anda (älskar Moulin Rouge) och detta var absolut inget undantag.
Worse than the Mad Hatter
Uff. Nu kommer det nog att vara tyst här på bloggen ett tag igen. Har alldeles för mycket i huvudet att tänka på och bloggen är långt ifrån prio ett tyvärr. Men när jag är steget närmre till att skaffa praktik och jobb (som just nu känns mer avlägset än månen) så återkommer jag. Promise.
