Farmors Vind

Leker man inte brat på stan så kan man välja att se ut som en tecknad kändis istället.

Haltade omkring med lätt böjd rygg och snedkäft på Kvantum idag. Jaa, visst var jag väl lik honom ändå. Quasimodo, såklart!

Anledningen till att det fick bli denna något annorlunda look idag beror inte på att Ringaren i Notredame är min idol (hade varit något lättare att förklara då). Det berodde helt enkelt på att bedövningen i halva käften från tandläkaren inte hade släppt, att jag av någon anledning tog högklackat på mig när jag skulle ut och handla och att jag precis när jag gått igenom de där svängarmarna på Kvantum kom på att jag glömt ta en rullkorg. Så det fick bli en simpel "den-går-inte-att-bära-normalt"-korg. Självklart blev den lite tung efter att jag gått igenom kylavdelningen och packat den full med mjölk och yoghurt vilket resulterade i jag inte orkade hålla upp överkroppen ordentligt.

Som det kan gå.

Jag undrar hur det kommer sig att saker och ting i mitt rum helt plötsligt får fötter och springer iväg. Det kan medföra stora problem för mig. Speciellt eftersom jag inte orkar leta efter det.


Så idag får det bli slickad katt-looken på stan. Det kan bli succé. Folk tror kanske plötsligt att jag har tonvis med pengar.

Jag har börjat med något. Tänkte att det skulle vara bra att lägga all överflödig tid som jag har varje dag på något vettigt. Lägger upp det i bloggen för att få lite press på mig. Men jag vet inte. Kommer nog aldrig bli färdig.

Försök inte gissa på vem det är, så slipper jag skämmas.

Så här efter en ovanligt lugn helg tänkte jag att det kunde passa fint att presentera partytrick nummer tre. Detta har länge varit mitt hemliga partytrick som jag endast avslöjat för mina allra närmsta. Men när det lyckades komma ut på en fest för ett par helger sedan och dessutom dokumenteras (skrev om det i "Partytrick #1") visste jag att det inte var någon idé att smyga med det längre och kom då på idén till att starta denna partytricks-serie. Anledningen till att jag plötsligt visade detta partytrick offentligt? Aningens för många snapsar och en kamera i ansiktet...

Någon gång för länge sedan i Halmstad.


Beckan sitter och blandar med sin älskade Passoa, jag tror att jag är rolig och Josefine garvar som vanligt. Tur att jag har henne. Annars hade mina sega skämt aldrig gått igenom.

Nej, vi är inte fjortisar. Vi har bara oerhört roligt när vi förfestar. Någon som vill vara med? Jag vet att ni vill.

Vem är det som vill mig något? Ringer flera gånger mitt i natten, men nu också på dagen (!) och andas i luren.

Jag är inte farlig. Men jag är heller ingen tankeläsare. Så ring mig jättegärna, men snälla säg något människa!

Så sent som igår förmiddag gled vi fram över torra gator, med lätt vind i håret och sol i ögonen. Blixten och jag. Med nypumpade däck och lycka att få ha kommit ut ur garaget, kändes det som om Blixten nästan svävade. Vårkänslan spred sig ända in i benmärgen och jag var en lycklig människa.

Idag är den känslan så gott som bortblåst. Snötäckta vägar och grå himmel är allt jag ser när jag tittar ut. Och stackars Blixten står och huttrar under taket utanför dörren. Jag funderar på att göra en repris på gårdagen i alla fall.

"Så tidigt som idag förmiddag pulsade vi fram över snötäckta gator, med iskall vind som frös kinderna till is och flingor som envetet letade sig in i ögonen. Blixten och jag. Efter att ha tvingats ut i kylan för att behöva rulla däcken i slaskig snö, kändes det som om Blixten medvetet bromsade när jag försökte trampa. Helvetet hade brutit lös och det enda jag ville var att komma fram så fort som möjligt."

Inte riktigt samma känsla kanske. Men det får bli värt ett försök.

Blixten

Update: Näradödenupplevelse! Huja. Att man är oskuld på nytt vad gäller cyklandet är lika med SANT.

Härom dagen hörde jag ett mycket intressant samtal på radion som fick mig att spetsa öronen. Samtalet var mellan en kvinnlig och en manlig programledare på Rix FM där mannen påstod att eftersom killar/män/gubbar har växt upp och levt med snoppar (jag menar, duschen, alla dessa bastufester, jaa, nakenhet överlag är väl rätt vanligt bland killar vad jag har förstått), så kan i princip alla killar genom att enbart titta på kroppsbyggnaden hos en annan man (med kläder på, givetvis) veta hur stor snopp han har! Och jag håller helt klart med den överväldigade tjejen som han hade det här samtalet med: "det är ju helt fantastiskt!" Varför har ni inte kläckt ur er det här tidigare, liksom?

Jag fick, under den korta (men ack så underbara stund) som detta samtal pågick, reda på bland annat att Danny i EMD råkar ha en medel plus. Mattias är däremot är den stackaren i bandet som har minst. Sorry. Brad Pitt har en medel minus minus. Inget nytt i och för sig. 

Så, alla manliga läsare av min blogg (kvinnliga får givetvis ge sig på en chansning ni med), nu ger jag er en svår nöt att knäcka. Kroppsbyggnaden kan vara lite knepig.




Hur stor har Lasse Kronér?

Ute öser snön ner och jag får följande sms från pappa:


Vad finns att säga? Fy fan.

Igår hade jag nytt besöksrekord. Igen. Har visserligen en viss person att tacka för det, även 
att jag inte vet hur han bar sig åt. 


Hur som helst. Fantastiskt roligt när det tillkommer lite nytt folk! Jag hoppas att ni är här för att stanna, i alla fall en stund.









Visst ja! Angående frågan i "Partytrick #2". Jag rapar lite extra av gröna äpplen.

Kruse, du känner mig alltför väl.

Alla uppmärksamma har nog redan märkt det men för er andra så kan jag berätta att jag lagt till en ny kategori i menyn. Jag har äntligen tagit mig tid (för tid tog det minsann!) och gjort en kategori för min och Josefines resa till Tromsö. Jag läste precis igenom alla inlägg därifrån och insåg just hur kul vi egentligen hade det. Alla dessa blöjbyten, det eviga bussåkandet fram och tillbaka, cheap-ass veckorna och IDOL-kvällarna med Lund. Det var värt det.


Jag hade gjort det om igen.

Känner att det kanske är dags att bekänna partytrick nummer två. Detta, liksom det första, är inget vidare svårt att stå för. Det må vara aningens mer pinsamt än det förstnämnda, men å andra sidan så vet de allra flesta som känner mig att detta är "Malin i ett nötskal".

Jag rapar. Och inget "vänd bort huvudet och smyg ut den i form av något som liknar en utandning" här inte. Nej, nej. Högt och ljudligt rätt ut bara vettja! Det är så det ska gå till - The Ballan Edition.

Jag vet. Äckligt, tänker många. Men saken är den att jag kan inte hålla inne en rap. Mår lite dåligt då. Min teori är att jag sväljer onödigt mycket luft när jag tuggar eller dricker och den luften måste komma ut för att jag ska få mer plats i magen. Rätt enkelt. Och snälla, försök inte överbevisa min teori. Den är nämligen den enda bortförklaringen jag har till mitt oerhört ohyfsade beteende.

Självklart är olika ätbara ting också olika rapframkallande. Jag har givetvis utforskat dem alla och kommit fram till att det finns en sak, en ätbar grej, som framkallar rapar som rent utav skrämmer livet ur folk (faktiskt helt sant, en tjej i skolan hoppade i taket när jag lade av min superrap efter att ha ätit det här). Så nu undrar jag

vad är det jag inte klarar att äta utan att rapa fram något som liknar introt till en hårdrocksdänga?

"Den Rätte för Rosing". Troligtvis pinsammaste programmet som sänds på tv just nu och jag följer det. Slaviskt. Och trots att jag sitter och kisar mellan fingrarna och skäms över hur killarna beter sig så har jag gått och blivit lite kär i en av dem.

Detta eviga tjatande, gnällande och jaa, vad ska vi kalla det? Anklagande, kanske. Det är nog ett rätt bra ord. Varför behöver folk bry sig om det de vill ha sagt ändå bara kommer ut i klagan?

Ge mig en lägenhet långt härifrån så ordnar jag mitt liv själv, tack!

En nära vän till mig frågade i samband med den nya designen på bloggen varför inte hon var med på headern. Mycket bra fråga. Svaret är faktiskt väldigt enkelt och baseras på simpel lathet. Främst beror det på att jag inte har tålamod till att sitta och välja bilder i en evighet och därför så valde jag att bara ta med bilder som jag är med på (dock inte ensam alltid), och som jag vill ska respresentera bloggen såklart. Till exempel har jag försökt välja bilder från stora upplevelser som jag varit med om, såsom studenten, balen, bilder från resor o.s.v.

Det finns massor av personer som står mig väldigt nära och som betyder massor för mig som inte är med på headern, men det betyder absolut inte att jag inte vill ha med dessa. Jag blev bara tvungen att sålla och då valde jag att sätta fokus på bara mig.



By the way. Har märkt att bakrundsfärgen ser annorlunda ut på olika datorer. Den jag har valt är persikofärgad, men hos andra ser den rosa ut. Hur ser den ut hos dig?

Det verkar inte ha undgått någon att jag var i Halmstad för att provjobba i helgen (Gislaved i ett nötskal), så därför blev det ju ingen big secret att knäcka i bloggen idag. Det inte så många vet däremot är hur det gick.

Det vet inte jag heller.

Vad jag vet är att jag hade så grymt roligt! Folket som jag jobbade med var helt underbara och trots att jag helt klart var sämst (fick stå i baren och vet inte ens hur man blandar en McGyver, hoho) så fick de mig att känna mig oerhört välkommen och säker. Tack!

Klockan 05.00 lade jag ner huvudet på kudden med värk i hela kroppen men lyckan på topp. Även om jag inte får jobbet så blev jag ändå en erfarenhet rikare och hade en riktigt rolig kväll.